tisdag 11 juni 2013

Solepower: Ladda batterier genom att gå

Idg.se skriver idag om Kickstarter-projektet Solepower, som i korta drag handlar om att du byter ut din vanliga sula mot en batteriladdande variant. Bara genom att gå laddar du sedan upp ett tillhörande batteri, som du kan fästa antingen på fotleden eller ovanpå skon.

När batteriet är uppladdat kan du sedan använda det för att ladda annan teknisk utrustning, till exempel en telefon eller en gps.

Det här är alltså än så länge inte färdig produkt som går att köpa i handeln, utan det är just nu ett projekt som söker pengar för att kunna starta produktionen. De söker 50.000$ för att kunna komma igång, och de har i skrivande stund fått ihop 22.637$.

Det låter onekligen som ett intressant koncept, inte minst för en vandring eller likande där man har behov av att fortlöpande kunna ladda diverse grejor (om man nu har med sig sånt). Artikelförfattaren på idg.se var dock tveksam till den relativt tjocka sulan, och det kan eventuellt bli ett bekymmer eftersom sulan uppges vara 1,5-2 cm tjock.

Men tycker du som jag att det här låter kul och intressant kan det kanske vara läge att pytsa in några hundralappar, för att produktionen och den fortsatta utvecklingen verkligen ska komma igång!

måndag 8 april 2013

Funderar du på att köpa transceiver?

Innevarande skidsäsong börjar så smått lida mot sitt slut och genast sätter prylnörden i mig igång med att fundera på vad jag vill köpa inför nästa säsong... Den listan kan givetvis göras oändligt lång, fattas bara annat, men eftersom jag vill satsa ännu mer på toppturer och offpiståkning känner jag att jag måste skaffa mig ordentlig säkerhetsutrustning.

Vad är då säkerhetsutrustning i detta sammanhang? Den allra viktigaste pusselbiten är förstås kunskap så att man inte utsätter sig för onödiga risker. Men utöver det så brukar man prata om transceiver (radiomottagare/sändare), sond (hopfällbar pinne) och spade (självförklarande hoppas jag). Har man denna grundutrustning, samt ser till att träna så att man vet hur grejorna fungerar, så har man en bra grund att stå på.

Exempel på transceiver: Mammut Element Barryvox
Exempel på transceiver
Sonden och spaden är förstås viktiga, men den tekniskt mest avancerade (och därmed prylmässigt intressanta) produkten är transceivern. Kortfattat kan den beskrivas som en kombinerad radiosändare och mottagare, därav namnet (transmitter/receiver).

När man åker sätter man transceivern i sändläge, och skulle det gå en lavin där någon blir begravd ställer alla andra om sina apparater till mottagarläget, dvs sökläget. När man kommit så nära man kan med transceiverns hjälp är det dags att plocka fram sonden, och när man väl hittat personen så gräver man. Voilà!

Att köpa en transceiver kräver förstås, i likhet med alla andra större inköp, att man bedömer vad man behöver för funktioner och sedan sätter sig in i vad som finns på marknaden och jämför de olika modellerna. Även om detta inte är någon jättebransch så finns det ändå tillräckligt många tillverkare och modeller för att det ska kännas bökigt...

Då kan det ju kännas skönt att det finns andra personer som redan ägnat en massa tid åt att göra tester och jämförelser, så slipper man själv. Jag vill därför rekommendera BeaconReviews.com som har gjort just detta! Tyvärr lämnar designen på sajten en del övrigt att önska, men innehållet är det inget fel på.

fredag 1 mars 2013

Smart lavinspade från K2

K2 är som bekant en välkänd tillverkare av skidor och snowboards. På senare tid har man utökat sortimentet med pjäxor, hjälmar, goggles samt övriga tillbehör och "omkringprylar". Ett av de smartare tillskotten är lavinspaden "Rescue Showel Plus Ice Axe" som även extraknäckar som isyxa genom att man helt enkelt byter ut spadbladet mot ett isyxblad.

Bra tänkt eftersom man ändå alltid har med sig spaden i lavinfarlig terräng. Vid brantare bestigningar, t.ex. för att nå den där rännan du siktat på att åka, kommer isyxan väl till pass utan att man behöver släpa med sig ännu en extrapryl. Ytterligare en bra detalj är att spadbladet försetts med speciella hål anpassade för att bygga snöankare om man skulle behöva genomför en firning. Pluspoäng till K2. Sådana lösningar vill vi se fler av.

torsdag 28 februari 2013

Trimmade freerideskidor

Skidtillverkaren Völkl är bland annat känd för sin breda linje freerideskidor som exempelvis Kendo, Mantra och inte minst pudermonstret Kuro. Utöver sina ordinarie skidlinjer har Völkl ett speciellt program kallat V-Werks innehållande utvalda befintliga modeller som på olika sätt trimmats och optimerats med nya innovativa tekniker och material. Enligt Völkl själva beskrivs de bäst som "skidor på steroider". Sedan tidigare finns modellerna Code och RTM 84 i V-Werks-programmet, båda i huvudsak inriktade på piståkning. Nu har turen kommit till den betydligt mer offpist-fokuserade skidan Katana. Man har lyckats skala av en stor del av vikten och samtidigt gjort skidan betydligt mer vridstyv genom att ge den en ny ultratunn 3D-profil bestående av en träkärna omgiven av kolfiber. I kombination med full-rocker uppges V-Werks Katana vara extremt lätt och högpresterande samtidigt som den är lekfull och förlåtande.



Detta borde om inte annat vara den perfekta topptursskidan. Extremt lite vikt att släpa på uppför berget i kombination med full-rocker, en generös sidecut på 143-112-132 mm samt vridstyvhet och lekfullhet nerför kan väl ändå inte vara fel. Men smakar det så kostar det. Jag har ännu inte lyckats hitta några prisuppgifter men de övriga V-Werks-skidorna ligger runt 12000-13000 kr och Katanan lär knappast vara billigare.

onsdag 27 februari 2013

Revolutionerande bensinkök

I samband med gårdagens blogginlägg om Haglöfs prisbelönta lättviktsjacka surfade jag in på Outdoor Industry Awards webbsajt där jag hittade en annan intressant pristagare. Vinnaren av kategorin "Campingutrustning" är ett riktigt intressant bensinkök med namnet Muka Stove från japanska SOTO.
Även om bensinkök är effektiva och pålitliga och det oftast är lätt att få tag på bränsle dras de också med en rad nackdelar. Med Muka Stove har SOTO lyckats eliminera de flesta av dessa nackdelar. Det som skiljer Muka mot de flesta andra bensinkök är dels en nytt "smart" pumpsystem med ett smidigt kontrollreglage och dels en förgasare som inte kräver förvärmning. Kombinationen av dessa två faktorer gör handhavandet av köket betydligt enklare. Förvärmning är annars ofta besvärligt och förknippat med bränslespill och mer eller mindre okontrollerad brand i brännaren. När man pumpar upp trycket i bränsleflaskan visar en röd indikering på pumpen när trycket är optimalt. Därefter är det bara att ställa kontrollreglaget i startläge och tända på. Så snart lågan stabiliserats vrids reglaget till driftläge och sedan är det bara att elda på. Driftläget tillåter givetvis reglering av lågan så att man får den effekt man vill ha. Köket stängs genom att reglaget vrids till avluftningsläge vilket både släcker lågan och neutraliserar trycket i bränsleflaskan. Den komprimerade luften rensar samtidigt kökets vitala delar såsom brännare, munstycke och bränsleslang. När all luft släppts ut vrids reglaget till stoppläge. Som grädde på moset är pumpen även utrustad med en nödstoppfuktion vilket är en riktigt bra säkerhetsdetalj. Med Muka Stove visar SOTO att det går att tillverka lättanvända bensinkök. Personligen är jag mycket imponerad och skulle gärna lägga vantarna på ett exemplar. Det enda som återstår att önska sig är en inbyggd tändningsmekanism i likhet med piezotändare som man ibland ser på gasolkök.

Muka Stove finns bl.a. att köpa på Addnature för 1795 kr.